Sektioner
Meny
Marinen

Nylands brigads historia

Nylands brigad 26.4.2018 15.46
Nyhet

Nylands brigads historia och traditioner kan följas tillbaka till Gustav II Adolfs tid.

 

 Konungen hade en gedigen militär utbildning. För att höja arméns prestationsnivå frångick han den dåvarande organisationen, där kompaniet var den största enheten. I Sverige grundades landskapsregementen, som bestod av 8–12 kompanier. För det finska infanteriets del uppgjorde konungen personligen en organisationsplan. Planen förutsatte 8 regementen, alla med 8 kompanier. Ett av dessa regementen, Nylands Regemente, eller det Creutzka regementet som det även kallades efter sin kommendör Ernst Creutz, är Nylands brigads första traditionstrupp. Nylands Regemente grundades år 1626.

Från Nylands Regemente kan man spåra en så gott som obruten kedja trupper som har avlöst varandra och fört regementets traditioner vidare. Under århundradenas gång har trupperna framgångsrikt tjänstgjort såväl i fred som i krig på många olika håll i Europa, i Sverige och i Finland. Fäderneslandets och traditionstruppernas öden har i mångt varit ett.

Nylands brigads verksamhet i Dragsvik

I september 1940 övergick Dragsvik kasernområde i försvarsmaktens ägo. Under sommaren 1940 genomgick det finländska försvarssystem en betydelsefull reform. Landstridskrafterna omorganiserades då infanteriregementena upplöstes och i stället grundades 13 infanteribrigader. Trettonde brigaden var avsedd att bli ett (huvudsakligen) svenskspråkigt truppförband. Detta innebar i praktiken, att brigaden också skulle få hand om utbildningen av finlandssvenska värnpliktiga. Den principen realiserades redan under fortsättningskriget. Infanteriets skolningscentral 11, den enda med svenska som undervisningsspråk, verkade i Dragsvik från juli 1942 till november 1944.

Från december 1944 ingick Infanteriregemente 13 i den nya försvarsorganisationen under namnet Infanteriregementet 4 (IR 4). (Trettonde brigaden ryckte ut i fält under namnet infanteriregemente 13.)

Tredje sektionen av 2. Fältartilleriregementet (III/KTR 2) flyttades år 1945 från
Hangö Tulludden till Dragsvik som en självständig artillerisektion. I december 1952 ändrade IR 4 och fältartillerisektionen namn till Fjärde brigaden (4. Br.).

År 1957 blev landskapsnamn aktuella för truppförbanden i landet och då fick brigaden sitt nuvarande namn, Nylands brigad.

Under årens lopp har brigadens sammansättning ändrats i flera repriser. Kompanier har lagts ner och kompanier har grundats. Större förändringar är när bataljonerna har ändrats. År 1989 skedde en förändring när kustjägarutbildningen förflyttades till Nylands brigad. Vasa Jägarbataljon upphörde då att existera och i dess ställe grundades Vasa Kustjägarbataljon. Fältartilleriets era var slut i Dragsvik 31.12.1997 då Raseborgs Artilleriregemente lades ner. 1.1.1998 grundades Raseborgs Kustartilleribataljon och utbildningen av rörligt kustartilleri påbörjades i Dragsvik.

1.7.1998 skedde en stor förändring i Nylands brigads historia. Brigaden övergick från arméns till marinens sammansättning och blev således en del av marinen. I år har det alltså gått 20 år sedan Nylands brigad blev en del av marinen.

Nästa förändring skedde 1.1.2005. Då upphörde all artilleriutbildning i brigaden. En era omfattande 60 år av utbildning var till ända. När Raseborgs Kustartilleribataljon lades ner grundades Ekenäs Kustbataljon.

I dagens läge består Nylands brigad av brigadstaben, Vasa Kustjägarbataljon, Ekenäs Kustbataljon och Underhållscentralen.

Utöver de tidigare nämnda truppenheterna utökades Nylands brigad med en truppenhet under åren 2010-2011. Då fick Nylands brigad ansvaret för att grunda och utbilda ett finskt kompani i EU:s snabbinsatsstyrka, NBG (Nordic Battlegroup). Denna trupp fungerade som en egen truppenhet inom Nylands brigad.

 

Traditioner

Under det finska kriget 1808-1809 utmärkte sig Nylands regemente under överste (senare general) Adlercreutz ledning i slaget vid Siikajoki. Under slaget visade regementet att också en hopplös situation kan vändas till framgång genom målmedvetna insatser. Därför har Nylands brigads beväringar rätt att efter en viss tjänstgöringstid bära det s.k. Siikajoki-korset. Brigadens årsdag firas den 18 april till minnet av slaget vid Siikajoki 18.4.1808.

De som tjänstgör vid Nylands brigad visar samhörighet med truppen genom truppenhetsfanor, truppenhetsstandar och enhetsvimplar samt genom att bära brigadens truppförbandskors, Siikajokikorset. Vid Vasa Kustjägarbataljonen används också minneskorset, Teikarikorset. Ärorika och viktiga händelser i våra traditionstruppers historia lever vidare genom brigadens årsdag 18.4 och genom truppenheternas traditionsdagar. Varje grundenhet har sin egen traditionstrupp.

På brigadområdet finns en traditionskulle med kaptensbostället. Dragsviks kaptensboställe är ursprungligen ett militieboställe i Karl XI indelningsverk från 1684 på ca 100 ha. Kaptensbostället har alltså som namnet säger varit ett hem för officerare. År 1837 var kaptensboställets tid som militieboställe över. Kaptensbostället har renoverats under 1970- och 1980-talet och fungerar idag som brigadens traditionshus. I övrigt finns det idag ett flertal olika byggnader och föremål på traditionskullen som berättar om Dragsviks och Nylands brigads historia.

 

 

 

Årsdagen 1964

Fanan

Nylands brigads fana formgavs år 1919. Då godkändes fankommitténs förslag, som byggde på intryck från 1686 års pfalziska eldtungefanor. Fanan har Nylands grevliga vapen som huvudmotiv. Vapenskölden omges av gula eldtungor mot blå botten. De pfalziska eldtungorna ger fanan dess militära prägel och symboliserar seger och ära. Fanan är ritad av professor Carolus Lindberg.