FI SV

Vi tryggar sjöfarten med hjälp av en omfattande lägesbild, beredskap och samarbete

Marinen 4.3.2019 9.22 | Publicerad på svenska 11.3.2019 kl. 9.20
Pressmeddelande

Målsättningen med att trygga sjöförbindelserna är säkerställa att havet kan användas för att trygga den finländska befolkningens livsbetingelser, upprätthålla näringslivets verksamhetsförutsättningar och uppfylla försvarets behov. 90 % av Finlands export och 80 % av importen transporteras med fartyg. Det är alltså mycket viktigt att man kan använda Östersjön både under fredstid och i kristid.



Tryggandet av sjöförbindelserna kan delas in i att upprätthålla sjötrafikens verksamhetsförutsättningar, att leda sjöfarten och att skydda sjöfarten.

Att trygga förbindelserna till sjöss är en av marinens viktigaste uppgifter. Marinen ansvarar för tryggandet av sjöfarten. Marinens planeringschef, kommodor Janne Muurinen, berättar att genomförandet av denna uppgift kan delas in i passiva och aktiva metoder:

– De viktigaste passiva metoderna är situationsmedvetenhet, övervakning, spaning och att upprätthålla säkerheten i havsområdet med hjälp av metoder för att trygga den territoriella integriteten. Till de aktiva metoderna hör eldanvändningsuppgifter inom ramen för sjöoperationer samt bl.a. utläggning av minor.

Alltför ofta händer det att man tror att tryggandet av sjöfarten innebär att" man kör bredvid objektet som ska skyddas". Ibland gör vi det också, men i huvudsak sker tryggandet med andra medel, såsom övervakning, upprätthållande av lägesbilden samt bl.a. beredskap för eldanvändning och utläggning av minor.

– Allt bygger dock på en omfattande lägesbild och en bedömning av militära hot. Utgående från dessa faktorer styr övriga maritima aktörer in sjötrafiken på säkra rutter, förklarar Muurinen.

– Att trygga sjöförbindelserna kräver omfattande samarbete, det kan man inte göra ensam. Marinen sköter den här uppgiften i nära samarbete med andra myndigheter och maritima aktörer.

Den nya fartygsklassen stärker prestationsförmågan och lämpar sig för finländska förhållanden

Den viktigaste målsättningen med sjöoperationerna är att bevara kontrollen över havet, från hamnarna ut till de viktigaste farlederna ute till havs. Kontroll över de havsområden som sjöfarten använder och de farleder som leder in till Finland förutsätter en god lägesbild över skärgården och havsområdet, varför bl.a. samarbetet mellan kustförbanden och de marina förbanden samt arméns och flygvapnets trupper spelar en central roll. När det gäller att trygga sjöfarten utgör Östersjöns grunda vatten och den kompakta skärgården vid kusten både en möjlighet och en utmaning.

– Å ena sidan erbjuder skärgården skydd. Å andra sidan finns det bara ett begränsat antal farleder som leder till Finland. Årstiderna påverkar inte handelssjöfarten i någon högre grad, den rullar på året om. Eftersom det nästan varje år lägger is i havsområdena i skärgården måste vi vara funktionsdugliga oberoende av sjögång eller isläge.

– Tryggandet av sjöfarten och de metoder som används för detta beror helt på hotbilden. Huvudregeln är att alla Finlands hamnar borde kunna hållas öppna så länge som möjligt. Hamnarna är vår livlina och det handelsgods som vårt samhälle behöver transporteras vidare därifrån.

De nya multirollkorvetterna av Pohjanmaa-klass lämpar sig för tryggande av sjötrafiken tack vare deras förmåga att erbjuda skydd, deras övervakningsförmåga och deras året-runt-funktionsförmåga.

– De nya fartygen kan lägga ut minor samt använda eld vid ytan, under ytan och i luften. De kan skydda sjötrafiken både på kort och långt avstånd. Jämfört med vår nuvarande materiel kommer den nya flottiljen att ha betydligt bättre prestationsförmåga. Den inte bara ersätter de fartyg som tas ur bruk utan stärker sjöförsvarets prestationsförmåga.

I och med att vapensystemen och teknologin utvecklas intar utnyttjandet av ny teknologi en nyckelroll när marinen genomför sina uppgifter. Lägesbilden innehar dock fortsättningsvis en central roll.

– Ute i världen har man testat bl.a. obemannade fartyg och vapensystem som säkert kommer att spela en viss roll i framtidens sjökrigsföring. Men i sista hand är det ändå alltid människor som gör bedömningar och fattar beslut, påpekar Muurinen.